På Kungsbacka Hästklinik utför vi olika slag av kliniska undersökningar, utredningar och behandlingar. Alla besök hos oss görs i ett nära samarbete med Dig som hästägare och tillsammans med veterinären kommer vi fram till en behandlingsplan som passar Er häst bäst.

Nedan kan Du läsa om de vanligaste tjänsterna och undersökningarna som erbjuds på kliniken. Du är givetvis varmt välkommen att ta kontakt med oss för allmän rådgivning och akuta fall så som foderstrupsförstoppning, kolik eller fång tas givetvis in i mån av tid, annars hjälper vi Er vidare. Tveka inte att kontakta oss om Du har frågor eller funderingar kring våra tjänster eller hur vi kan hjälpa Dig och Din häst.

Röntgen
Hältutredning
hältutredning2
Tjänster_Hovslageri

Glöm inte ta med hästpasset när du besöker oss!

Sjukdom till följd av parasiter är ovanligt hos hästar i Sverige – däremot är ökad resistens mot avmaskningsmedel ett stort problem även i norden. Hos den lilla blodmasken har man till exempel sett resistens mot samtliga (!) avmaskningsmedel.

Föl och Unghästar (<3 år):
De parasiter man vill skydda fölet och unghästen mot är framförallt spolmask, blodmask och bandmask. Fölmask ger endast lindriga symtom, fölen är immuna redan vid få veckors ålder – det rekommenderas därför inte att avmaskar stoet innan fölning längre.

Denna kategori av hästar avmaskas i huvudsak rutinmässigt, träckprov bör endast tas för att se att avmaskningsrutinen har haft önskvärd effekt.

Föl:

  • 2-3mdr avmaska mot spolmask
  • 5-6mdr (innan avvänjning) avmaska mot spolmask och eventuellt blodmask. Nu kan det vara en god idé att ta träckprov för att särskilja spol- och blodmask.
  • Under hösten är det även lämpligt att avmaska mot bandmask.

1-3 år:

  • Avmaska vår, sommar och höst mot blodmask.
  • Avmaska även mot bandmask på hösten.

Vuxna Hästar:

Avmaskning utförs framförallt för att minska förekomsten av stora blodmasken som är mycket farlig. Lilla blodmasken förekommer däremot i nästan alla hästbesättningar och orsakar sällan sjukdom. Även bandmask ska finnas i åtanke. Ingen avmaskning ska riktas mot stygnflugans larver! Dessa är i det närmaste helt ofarliga, vissa menar att de orsakar skada under deras vandring från munhåla till magsäck – avmaskning hindrar inte denna migration. Det är däremot viktigt att man som hästägare skrapar bort stygnflugans gula ägg från hästens päls, man kan till exempel använda en ryktsten. Träckprov är tillförlitliga – studier har visat att upprepade träckprov i följd inte ger olika resultat. Kliniskt sjuka hästar med symtom på parasitär sjukdom kan dock avmaskas utan föregående träckprov – dessa hästar måste dock undersökas av veterinär. Anledningen till att man tar rutinmässiga träckprov på vuxna hästar är att ca 80 % av dessa utvecklar immunförsvar som gör dem motståndskraftiga mot parasitangrepp. Detta kan dock förändras över tid och man bör därför ta träckprov minst en gång per år.

  • Träckprov under våren, april-maj.
  • Höstavmaska alla mot blodmask och bandmask i september-oktober. Ta eventuellt träckprov två veckor senare för att se om avmaskningen haft önskvärd effekt. Anledningen till att avmaskning ska ske på hösten och inte våren beror på att man vill undvika stora blodmaskens vandring som sker under vinterhalvåret i de fall hästar blivit smittade under sommaren.

På vårt labb i Slöinge tar vi emot träckprov på häst. Du tar en mindre mängd avföring (ca två träckbollar) och lägger i en väl försluten plastpåse, märk påsen med dina och hästens uppgifter och skicka till:
Labb Hallands Djursjukhus
Björkgatan 19,
311 68 SLÖINGE

Du kan även lämna träckprovet direkt till oss så hjälper vi Dig.

Om vi ska hjälpa Dig med eventuellt recept på avmaskning ser vi helst att Du lämnat ditt träckprov till oss. Annars kan man ringa det labb som analyserat träckprovet så kan de ofta hjälpa Dig med recept till en extra kostnad.

 

Besiktning utförs framförallt inför köp eller försäljning av en häst, men kan också utföras vid teckning av ny försäkring av hästen. Vi utgår från en besiktningsmanual utarbetad av Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap, Hästsektionen.

Vid en besiktning är det viktigt att man har med sig hästpasset, vi rekommenderar dessutom att både säljare och köpare finns på plats vid undersökningen.

Veterinären börjar med att titta på hästen och känna igenom den noggrant för att bland annat kontrollera dess allmäntillstånd, hull, hud och hårrem. Därefter inspekterar veterinären hästens rörelseorgan inklusive rygg, som till exempel leder, senor och muskulatur och tittar om den har några exteriöra avvikelser och hur dess hovar ser ut. Veterinären lyssnar även på hästens hjärta och lungor.

Hästens rörelser kontrolleras i skritt och trav vid mönstring för hand på rakt spår.  Hästen longeras om möjligt i samtliga gångarter, dock alltid i trav, då veterinären även kan passa på att lyssna efter eventuella missljud från luftvägarna. Även böjprov av samtliga ben genomförs.

En enklare kontroll av ögon och öron görs och hästen observeras under hela besiktningen för eventuell neurologiska problem.

Munhåleundersökning utförs med hjälp av munstege och fokalt ljus.

Vi på kliniken har som standard att vi även utför en undersökning av hästens luftvägar med hjälp av endoskop vid besiktningar. Vid denna undersökning kan man bland annat upptäcka förträngningar i svalget så som till exempel struppipning.

Vid besiktning av mycket unga hästar reduceras många gånger besiktningen, man utför till exempel inte böjprov på ett föl. Efter besiktningen får man ett besiktningsintyg på samtliga utförda undersökningar och resultat, veterinären gör även en bedömning av hästen utifrån besiktningsresultaten.

Besiktningsröntgen, så kallad ”Exportröntgen”.

I samband med en besiktning är det en del som väljer att röntga hästen. Det vanliga i sådana fall är att man gör en så kallad exportröntgen. Denna består av 14 bilder och inkluderar falang (kota och nedåt) alla fyra ben, strålben båda fram, has och knä båda bak.

Upptäcks något avvikande vid besiktningen som bedöms kunna ha betydelse för hästens framtida brukbarhet kan veterinären rekommendera en ny besiktning vid ett senare tillfälle, en utökad undersökning eller helt avråda från köp.

 

Luftvägsproblem är relativt vanligt förekommande hos såväl sport- som hobbyhästar, även om de i många fall drabbas av olika åkommor. Utöver att lyssna på hästens lungor med hjälp av stetoskop och observera, samt lyssna, på hästen under arbete, har vi även möjlighet att titta ner i hästens luftvägar med hjälp av endoskop. Med hjälp av detta instrument kan veterinären se hur hästens övre och nedre luftvägar ser ut i vila, man kan upptäcka allt från obstruktioner i svalget, så som struppipning eller felläge av mjuka gommen, till slem eller blod i luftstrupen.

 

Vi utför fullständig gynekologisk undersökning, så som dräktighetsdiagnostik eller fertilitetsundersökningar.

Vi kan hjälpa till med medicinsk avlivning. Detta innebär att hästen får en injektion med avlivningsvätska direkt i blodet. Metoden är säker att använda och skonsam mot hästen. Hästkrematoriet hämtar kroppen för destruktion direkt efter avlivningen. Det finns möjlighet att få hästen kremerad separat.

Hältor, eller misstänkta hältor så som rörelsestörningar eller ridproblem, är den absolut vanligaste orsaken till att hästägare uppsöker oss på kliniken.

Hästen måste inte nödvändigtvis vara tydligt halt för att man ska utföra en hältutredning. Det kan vara en god ide att låta en veterinär undersöka hästen om den plötsligt byter beteende som exempelvis börjar stanna på hinder, känns oliksidig, går snett eller känns ovanligt slö eller stressad.

Besöket börjar med att hästägaren får ge sin beskrivning av hur problemet yttrar sig och när det uppkom, veterinären kommer utifrån detta även ställa frågor om t.ex. hästens användningsområde, utbildningsnivå och nuvarande kondition.

Efter detta utförs en noggrann palpation av hästen då veterinären framförallt känner igenom ben och rygg. Här känner man efter olikheter, temperaturskillnader, svullnader, ömheter och spänningar.

Hästen undersöks sedan under rörelse, till att börja med visas den för hand i skritt och trav på löpargången. Vidare undersöks hästen på böjda spår med hjälp av longering och man utför även så kallade böjprov. Böjprovet innebär att man böjer hästens ben med ett visst tryckt under ca en minut för att sedan direkt trava rakt fram på löpargången. Ibland används även hakar och/eller grepp som fästs på hästens sko för att höja trakt respektive tå och på så sätt ändra benets belastning.

I vissa fall är det relevant att se hästen under ryttare, det är därför alltid bra att ta med sig sin vanliga ridutrustning till både häst och ryttare när man besöker kliniken för en hältutredning. För att lokalisera hästens problem till ett visst område använder man sig ofta av bedövningar. Om veterinären till exempel misstänker att hästen har ont från hovleden bedövas denna för att man ska kunna bekräfta eller avbekräfta sin misstanke. Ibland krävs det flera bedövningar innan man lokaliserat området som smärtar.

När problemet väl är inramat till ett mindre område går man oftast vidare med röntgen och/eller ultraljud för att få en bil av eventuella skelett och/eller mjukdelsskador. När diagnosen är fastställd behandlas hästen. Vilken behandling som veterinären väljer beror helt på vilken typ av skada hästen har.

Hästägaren får sedan ett hemgångsråd hur hästen ska skötas och rehabiliteras under konvalescensen. Ofta får hästen komma tillbaka på ett eller flera återbesök inom några veckor.

 

På kliniken har vi mycket kompetenta hovslagare som är här flera dagar i veckan. För att hästen ska fungera optimalt är det viktigt att dem är korrekt verkade och skodda, allt utifrån individens specifika behov. Veterinär och hovslagare arbetar tillsammans för att på bästa sätt komma tillrätta med hästens befintliga problem eller förebygga att skada uppkommer.

Hovslagarna på kliniken hjälper bland mycket annat till med:

  • Korrigering av vinklar, till exempel korrigering av felaktiga benställningar hos föl
  • Hovbölder
  • Hovsprickor
  • Hålväggar
  • Bärrandsröta
  • Strålröta
  • Hovbensfraktur
  • Fång
  • Traumatiska skador, så som balltramp och spiktramp

Det går även bra att boka tid för normalskoning, om din häst t.ex. behöver sederas inför skoning!

 

Veterinär Kristin Abrahamsson Aurell har examen i veterinär kiropraktik och använder sig mycket av detta vid sina utredningar. Kiropraktik har funnits i tusentals år. 1895 grundades den första kiropraktiska skolan i USA. Där startas också 1982 den första skolan för veterinär kiropraktik. Idag finns det tre skolor i USA och två i Tyskland. Veterinär Åsa Mårtensson har genomgått en vidareutbildning i veterinär kiropraktik på Backbone – academy of veterinary chiropractic i Tyskland och är examinerad av IVCA ( International Veterinary Chiropractic Association ). Denna utbildning är endast öppen för legitimerade veterinärer och humankiropraktorer.

Kiropraktik är en manuell terapi där varken klubbor eller andra redskap hör hemma. Man behandlar i första hand ryggraden men även extremiteter som drabbats av s.k. subluxationer, dvs när leden är låst i ett läge inom dess normala rörelsevidd (kiropraktisk definition).

Varför är då ryggraden så viktig? Ryggkotpelaren består av 52-54 kotor och har ca 200 leder. På den fäster ett stort antal muskler och ligament och den har en stödjande och bärande funktion. Ryggraden skyddar också ryggmärgen och mellan dess kotor passerar spinalnerverna till bl.a. muskler och inre organ. Genom att behandla subluxationer i ryggraden påverkas således även nervsystemet i stor utsträckning. Man kan bryta en ond cirkel av smärta där smärtimpulserna tagit överhanden och rörelseförmågan hämmats. Genom att återställa rörelseförmågan och därigenom stimulera mekanoreceptorerna så konkurreras smärtreceptorernas impulser ut på ryggmärgsnivå.

Hur kan man påverka kotorna på ett så stort djur som hästen? Hästen måste vara avslappnad när man för den subluxerade leden till sitt ytterläge men fortfarande inom den fysiologiska zonen. Därefter för man under en kort stund (bråkdel av sekund) leden in i dess parafysiologiska zon utan att överskrida den anatomiska barriären. Kraftens riktning måste följa ledens plan varför kunskap om anatomin är av yttersta vikt. Man använder sig av hävarmsprincipen genom att använda olika kontaktpunkter som ej sitter i direkt anslutning till den affekterade leden. Hävarmen kan vara lång eller kort, där en kort är att föredra för att kraften ej skall bli för stor. Genom denna manipulation återställer man ledens normala rörelseförmåga, den neurologiska balansen och bryter en ond cirkel. I de allra flesta fall kan kroppen sedan själv läka ut såvida inte andra underliggande patologiska processer förhindrar detta.

Om du vill veta mer så gå in på www.backbone-academy.com eller www.ivca.de

 

Vi utför kirurgi på stående häst. Krävs allmän narkos alternativt uppföljande stationärvård remitterar vi till djursjukhuset i Slöinge.

Vi kan utföra enklare blodprovsanalyser direkt på plats. De prover som vi ej kan analysera hos oss skickas vidare till djursjukhuset i Slöinge där vi får de flesta svar redan dagen efter.

Exempel på sådana prover är:

  • Träckprov
  • Urinprov
  • Bakterieprov

Hästens tänder slits och växer kontinuerligt, det uppstår därför lätt obalans i tuggytorna. Vanliga problem i hästens mun är så kallat skarpbett, orsakat av överdrivet vassa emaljåsar, och hakbett. Båda åkommorna uppkommer när hästens naturliga slitage inte fungerar optimalt och man kan därför bli tvungen att raspa hästens tänder med jämna mellanrum. Vi rekommenderar normalt sett att man gör en munhåleundersökning en gång/år, förslagsvis i samband med årlig vaccination.

Hästar växlar precis som människor tänder i unga år vilket i vissa fall kan leda till problem. Unga hästar bör även kontrolleras för eventuella vargtänder, dessa kan i många fall behöva avlägsnas då de kan störa bettets funktion och leda till obehag vid ridning eller körning.

Äldre hästar drabbas i många fall av tandrelaterade problem på grund av att tänderna helt enkelt har slitits med åren och tillslut blir förbrukade. Vanliga problem hos den äldre hästen är bland annat vågbett och glesbett, det senare leder ofta till foderinpackningar med åtföljande tandköttsinflammation. I många fall behöver man därför undersöka den äldre hästens munhåla med kortare intervaller.

Vi på kliniken utför det mesta i tandväg, så som vanliga raspningar, antingen med traditionell rasp eller tandslip. Vi utför även tandextraktioner, avlägsnar tandsten och rensar foderinpackningar.

 

Utöver användning av röntgen som ett diagnostiskt verktyg när vi på kliniken undersöker en häst erbjuder vi röntgen i följande fall:

  • Röntgenremiss från leg. veterinär
  • Exportröntgen vid t ex försäljning
  • Friröntgen av travhäst
  • Hingströntgen

Ultraljudet används som ett diagnostiskt verktyg. På kliniken kan vi utföra ultraljud på senor, leder, ryggar samt mjukdelar. Ultraljudet används även vid gynekologiska undersökningar så som dräktighetsundersökningar.

 

Behandlingsmetod som på svenska även kallas ”stötvågsbehandling”. Metoden används ofta ensamt, eller som komplement, vid behandling av olika typer av ligament- och muskelskador. Behandlingen har en antiinflammatorisk och smärtstillande effekt som på så sätt påskyndar och underlättar läkningsprocessen. Stötvågsbehandling innebär 10 dagars startkarens och får enbart utföras under veterinärs ansvar.

 

Stelkramp
Även kallad tetanus. Grundvaccination består av två vaccinationer som ges med 4-6 veckors mellanrum. Därefter ges en tredje vaccination efter 6-12 månader. Revaccinering sker vartannat år efter detta. Skydd mot stelkramp kan påbörjas hos föl vid en ålder på ca 6 månader, fram tills dess har fölet skydd från antikroppar som denne får genom råmjölken. Dräktiga ston bör revaccineras 6-4 veckor innan fölning för att ge fölet skydd mot stelkramp vid födsel och den första levnadstiden. Stelkrampsvaccin finns att ge i kombination med hästinfluensa vaccin.

Hästinfluensa
Grundvaccinationen består av två vaccinationer som ges med 4-6 veckors mellanrum, enligt tävlingsreglementet för ridsport och travsport kan andra vaccinationen ges mellan 21-92 dagar efter första vaccinationen. Tredje vaccinationen ges inom 6 – 12 månader och därefter revaccineras hästen en gång årligen. Tänk på att inom ridsporten vid internationella tävlingar gäller revaccination var sjätte månad. I Sverige gäller revaccinering en gång årligen efter grundvaccination enligt tävlingsreglementet. Skydd mot hästinfluensa kan påbörjas hos föl vid en ålder på ca 6 månader, fram tills dess har fölet skydd mot sjukdomen via antikroppar som denne fått från råmjölken.

Herpesvirus
Även kallad virusabort. Dräktiga ston vaccineras i femte, sjunde och nionde dräktighetsmånaden för skydd mot en herpesvirusinfektion som kan leda till abort. Hästar som reser mycket och blir exponerade för mycket smittor kan också vaccineras mot herpesvirus. Grundvaccinering består av två vaccinationer som ges med 4-6 veckors mellanrum, därefter revaccinering ca var fjärde månad för att få ett bra skydd.

Botulism
Grundvaccinationen består av tre vaccinationer med en månads mellanrum och därefter revaccinering en gång årligen. Skydd mot botulism rekommenderas till hästar som äter hösilage då jordbakterien Clostridium botulinum i mycket sällsynta fall kan förekomma om hösilaget innehåller jord eller om döda djur kommit med vid emballering.